Idag lyssnar jag på Frida Hyvönen. Jag har inte lyssnat på henne på flera år, men kommer ihåg att jag lyssnade sönder hennes första skiva för typ tre år sedan eller så. Kunde alla texter, och minns att anledningen till att jag började lyssna på henne var att jag läste nånstans att hon var bästa kompis med Marit Bergman (som jag älskade över allt annat). Tror att jag tyckte att det var lite coolt sådär, att dom var kompisar och att Frida hade körat på Marits skivor och så. Jag vet inte riktigt. Nu har hon släppt nytt, och jag lyssnar och det känns lite som att jag är sexton igen. Åh så bra det är. Åh.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar