Jag fikade med Malin idag, och jag fattar inte hur en människa kan göra så stor skillnad. Så bra som jag mådde den där timmen på Brödboden trodde jag inte var möjligt, inte i det skicket jag befinner mig i just nu i alla fall. Men det var det. Vi drack varsin vanlijlatte och jag fick ett julkort med en inbjudan till advents-myskvällar med brudarna. Så himla bra. Mina brudar. Så fucking jävla bra. Vi är inte perfekta, men vi är perfekta tillsammans. Och de är mina och de finns där när allt annat är fel. Och det är egentligen det enda som spelar någon roll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar