söndag 19 oktober 2008

YOU PRAY FOR RAIN, I PRAY FOR BLINDNESS

Ja jag vet inte, men idag är det nog en sån där dag jag bara vill ligga i sängen och lyssna på Arcade Fire och titta på himlen och träden och molnen genom fönstret och inte tänka på något alls. För ingenting känns.

Har kommit fram till att jag hatar att vara ensam. Trodde att jag gillade det, men det var nog när jag var yngre. När jag kunde säga till mina kompisar att jag inte kunde vara med och leka, för att jag hellre ville vara själv. Och satt ensam på mitt rum och ritade och läste och sorterade bokmärken och gjorde sånt som barn gör. Ensam. För att jag trivdes med det. Det var då.

Nu vet jag att jag behöver sällskap för att inte gräva ner mig själv i mitt eget liv för mycket. Tappar liksom verklighetsuppfattningen och förståndet och huvudet och allt blir bara skit.
Imorgon kommer mamma hem. Jag har inte saknat henne såhär mycket på flera år.



1 kommentar:

Anonym sa...

jag kan bara hålla med dig om de där, vi får göra saker ihop så vi inte känner oss ensamma ! :)