la vie.

Måndagen den tolfte december.

Julklappar, filosofisk föreläsning, Musikhjälpen, tacos, finafinafina vänner

och ett uppvaknande ur får-jag-ingen-praktik-är-mitt-liv-över-koman.

Om fyra dagar åker jag till Skåne

och fem dagar senare till Moss för norsk jul.

Livet suger kanske inte helt. Och mina lussebullar är förjävla goda.

undermedvetet.

Pratade om drömmar med Hanna och Carro häromdagen. Alltså sådana man har på natten. Om man har tur. Det har oftast inte jag, men fick tipset att skriva ner allt jag drömmer direkt när jag vaknar. Och i morse, när jag och min bakfylla återfick medvetandet, kom jag faktiskt ihåg vad jag drömt. Inte särskilt kul. Men jag har inget annat att skriva om så här kommer den.

Inatt drömde jag om en tjej i min klass. Och om praktikångest (vilket jag fortfarande har plenty of). Hon och jag står utanför TV-studion i skolan och ska sända ett program. Hon pratar i telefon med någon, jag tror att det är någon som ska vara gäst i programmet. Jag hör av någon anledning också vad personen säger. Minns inte helt vad samtalet gick ut på men det slutar med att tjejen frågar något och personen i luren svarar ”Ja, det är planerat så” eller något i den stilen. Och detta innebär att tjejen har fått praktik i Stockholm. Hon vrålar JAAAAA!!!! STOOOOOCKHOOOOLM!!! i telefonen. Sedan springer hon runt och skriker att hon fått praktik i Stockholm till alla i kontrollrummet. Och jag står bakom henne och är skitsur. Sen vaknade jag och var bakis.

Det var väl ungefär det. Trodde att grejen med drömmar var att de skulle vara bättre än verkligheten. Näpp.

små hjärtan.

Saker som gör mig lite glad:

1. Årets julkalender är jättefin. Jag tittar varje morgon på svtplay till frukost.
2. Frida Hyvönen. Hon är fantastisk. Det har jag vetat sen jag var sexton. Lyssna här.
3. Nästa helg ska jag åka hem till Kristianstad. Har inte varit hemma sedan i somras. Saknar alla. Saknar allt. Kan nog inte vara därifrån så länge, tappar liksom mig själv. Hemma är där hjärtat är och det största hjärtat har jag ju här i Kalmar men ibland behöver man de små också.

kan inte skriva längre så här får ni en bild jag gjort i paint.

om ni förstår vad jag menar.

i'm trudging through this grey woolly yarn and it's clinging to my legs. it's really heavy to drag along.

Melancholia alltså.

Se den se den se den se den.

Har du sett den, se den igen.

Herrejävlar.

stay classy, kalmar.

Det här kommer vara jag i morgon:

jag och hanna är bäst.

Idag har jag:

- cyklat runt i Kalmar i fyra timmar med en filmkamera plus lite annat krafs på ryggen, i jakt på en lärarstudent som inte fanns.
- pratat med en tjej i nian som hade röda linser och känt mig både överlägsen och underlägsen på samma gång.
- fått en ingående beskrivning av vad Clas Lilja jobbar med. Den innehöll formuleringar som "dina ägg och mina spermier". Kommer aldrig glömma dig Clas.

I morgon ska jag glömma allt vad nyhetsteve är och baka lussekatter.

Mvh trött_tjej

omen.

Det är oroväckande att det inte kommit någon snö än. Alltså, jag hatar ju oftast all slags nederbörd men om nio dagar är det december. Tänk om det inte blir någon vinter alls. Alltså, jag hatar ju vintern. Men den kan ju inte bara inte komma. Nej.

Det känns inte alls bra det här. Som om jorden är så jävla trött på oss.
Orkar inte ens försöka längre.
Skiter i't.

väck mig i april.

visselintron kan vara det bästa som finns.

FÖR TIDERNA, DE Ä-ÄNDRAS

Från och med i dag ska jag börja använda tandtråd samt ta min utbildning på större allvar.
Eller så ska jag bara äta chokladbollar och börja köra svarttaxi.

Har inte riktigt bestämt mig än.

ALLA BORDE HA EN JIM ELLER PAM

MINA HUNDAR

Så blev man lycklig den här måndagsmorgonen också.

BUTT SCRATCHER?

Fint liv!!

I BRIST PÅ ANNAT

Favorit...
Plagg: Har nog inte hittat det än. Men gillar min nya inkaindian-tröja.
Låt: Queen – Don't Stop Me Now.
Fik: Uteserveringen på Fenix på sommaren. En kopp kaffe och solbrillor. Mums.
Klubb: Åh. Bor man i en småstad är det ganska svårt att ha en favoritklubb. Jag gillar alla där det finns billig öl, bra musik och dansiga människor.
Artist/band: Håkan möjligen. Arcade Fire om jag vill vara lite mer indie.
Man: Christian <3
Kvinna: Hanna Hellqvist.
Djur: Katt och zebra.
Inredning: Vill gärna att mitt framtida hus ska se ut som en indisk bordell. Får väl se hur det blir med det.
Jag hatar: Svamp. Om de inte gör roliga saker med en.
Jag älskar: Julpynt och allsång till cheesy låtar.
Jag brinner för: Genusfrågor. Men borde brinna mer. Borde brinna upp.
Jag kan dö för: Mamma.
Jag trodde aldrig: Att jag skulle komma på vad jag ville bli. Det har jag nog kanske eventuellt gjort nu.
Jag vill tro: Att allt ordnar sig.
Jag hoppas: Att alla jag bryr mig om mår bra och att snön inte kommer förren i december (fet chans).


Svart/vitt
Fest/hemmakväll
Fisk/kött
Bohemiskt/ljust och fräscht
Alkohol/alkoholfritt
Kladdkaka/morotskaka
Chips/godis


Bästa...
Ligget: Det som bara händer. Som man inte hypat upp så jävla mycket. Som blir spontant = oförutsägbart = najs.
Festivalen: Siesta när jag var sjutton.
Bild: Den här. För att Christian ser ut som lejonpojken och jag ser ut som att jag hittat mannen i mitt liv. För det hade jag ju.
Tidningsomlaget: Är det meningen att man ska ha ett favorittidningsomslag? Får jobba på det.
Skivan: Oh You're So Silent Jens är i alla fall bland topp tio. Häromveckan hörde jag den spelas i en liten knäpp butik i Edinburgh. Då blev jag glad.
Lägenheten: Antingen vår eller mammas. För att det känns som att komma hem oavsett var man öppnar dörren.
Julen: Jularna var ju alltid bäst när man var liten. Fast förra i Newcastle var också himla fin. Och förrförra i Sydney, även om det inte var riktig jul utan låtsasjul med öl och tomtemössor på stranden.
Sommaren: Lite samma som med julen, bäst i typ 8-årsåldern med ett oändligt sommarlov och skrapsår på knäna.
Hösten: 2009 i Australien och Nya Zeeland.
Resan: Samma där. Av så många olika anledningar. Kärlek, vänner och så mycket vackert jag aldrig trodde jag skulle få se.
När jag var 16 ville jag: Hångla. Vara snyggare. Gifta mig med Jocke Berg. Åh lilla Maria.
När jag var 20 hade jag precis: Blivit dumpad, sagt upp mig från världens sämsta jobb och bestämt att jag inte ville vara kvar i Kristianstad eller ens Sverige längre.
När jag var 10 fick jag: Gå i en vidrig klass med alldeles för många barn i alldeles för många olika åldrar. Sämsta någonsin, hade ångest över att gå till skolan nästan jämt.
När jag var 25 åkte jag: Jag hoppas att det är då jag får åka till Sydamerika!
När jag var 30 ville jag: Då vill jag kanske ha en bebis. Eller en till. Fast det där vet man ju aldrig.
Jag kommer aldrig: Pierca mig.
Jag kommer alltid: Vilja se mer av världen.