Nu, kompisar! Nu hander det! Nu ska jag blogga! Och nej, jag ar inte ett dugg forvanad om jag har forlorat alla mina (kanske 5 stycken) trogna lasare eftersom jag inte har skrivit en rad sedan Nya Zeeland, men SKITSAMMA nu kor vi.
Jo. Jag ar i Sydney for tillfallet (igen), bor i ett stort gammal trevligt hus i Bondi Junction, hyr ett dubbelrum med Christian (norsk/engelsk pojkvan som jag rakat skaffa mig, pfft detaljer!), det droppar vatten ur ett hal i taket men det gor inget for jag alskar det. Huset ar fullt av fina fransman, engelsman och italienare, vi lagar middag tillsammans och spelar drinking games mest hela tiden. Stannar har i tre veckor till, sedan lamnar jag det har fantastiska, konstiga, vackra, galna, underbara landet for den har gangen. Kanns sjukt. Valdigt sjukt. Det har ar ju mitt liv nu, liksom. Ah. Om tre veckor aker vi till Thailand i alla fall, tva veckor dar sedan flyger jag hem igen.
Val hemma ar planen forst och framst att gora hogskoleprovet, forsoka att fa nagot sanar icke-katastrofalt resultat (vet inte riktigt hur det ska ga till dock), soka journalistutbildningar och pussa pa mamma lite grann. Sen tar vi det fran dar, ungefar. Ja, jag ar livradd.
MEN i vilket fall som helst sa mar jag bra, ar glad men forvirrad och splittrad mellan att ha hemlangtan efter allt som ar fint dar hemma, och att ha angestattcker over att behova lamna allt bakom mig har nere. Ja. Sa ar det. Hej med er.
